Page 120 - ESSAYBCTO 1st Sweden
P. 120
Så jag bestämde mig för att vädja till mitt samvete .
När situationen blev mer bullrig den dagen samlades tennisklubben vid ledningskontoret
och beslutade sig för att besluta om en ny manager .
Jag lät medvetet inte någon av människorna i min närhet komma ut . Och så gick jag och
röstade .
Endast en person gick i förväg .
Sedan, av cirka 120 personer, kom bara cirka 40 .
Naturligtvis var tränaren väldigt exalterad .
Nu är det bara en tidsfråga innan vi vinner och alla är sin egen person , så visst kan de int
e låta bli att vara exalterade ... .
Så, "Låt oss rösta snabbt !" jag gör det ....
Personen som kom in efter att ha pratat med mig i förväg sa något .
" I dag är dagen vi väljer den person som ska sköta vår tennisbana . Låt oss lyssna på varj
e person individuellt och sedan avgöra ." Alla sa att det var bra .
Han talade först .
" Jag kommer att hantera det flitigt ." Säg ,,,
Efter hans kommentarer var det dags för mig att prata igen .
Jag var tvungen att riskera allt för den här matchen .
Jag reste mig upp och talade ärligt .
" Medlemmar , svarade någon på mitt samtal idag ?" Naturligtvis fanns det ingen .
Eftersom alla var där hade jag inget annat val än att bara svara på telefonsamtalet från d
en vännen ... .
Han bad mig räcka upp handen . Det var ingen som lyfte den .
" Om jag röstar kommer jag definitivt att förlora, eller hur ?" När jag sa det blev jag förvir
rad .
Så jag pratade ärligt om det jag var orolig för .
" Jag kallade mitt folk att rösta, och om jag vann skulle jag förlora dig , och om jag förlora
de, skulle jag förlora rätten att styra tennisbanan , så efter mycket övervägande kom jag
precis ut ." Säg .
" Jag tänkte att människor som alltid ser varandra på tennisbanan inte borde träna meda
n de rynkade pannan på varandra på grund av detta förhållande . Jag kom ut ensam idag ,
och under den tiden trakasserade den här vännen mig på ett eller annat sätt . Du kanske
har hört historier som den och den . När man tittar på allas uttryck verkar det som att all
QR
a är enade efter att ha hört det från honom .”
120